Positiv eller inte...
Igår (fredag) hade vi innebandymatch, det gick inte bra för vårat lag som förlora med *host *12-0 *host*. Jag gjorde rätt bra ifrån mig tyckte jag själv och gjorde det jag skulle (nästan mål också).
Men grejen är den att jag orkar inte vara positiv längre, jämt när vi möter ett lag, så låter det jämt som om vi ska förlora hela skiten, jag menar, då är vi slagna på förhand...jag har försökt att vara positiv i 5 (nästan 6 år tror jag att jag har spelat), och den atityden, den negativa och gråa känslan fanns hos många, men inte mig. Så på våran träning i torsdags tog jag intivativet och ställde mig upp framför alla andra och vråla ut allt negativt jag fått i alla åren som jag lirat, jag skrek ut hela mitt register, "detta jäkla lag, denna jäkla negativitet, det måste bli bättre, tänk positivt etc...alla tog nog till sig det, hoppas jag. Efter det såg man effekt, alla spelade bra och sa till sig själva att vara positiv, nu är det ju så att jag inte vill tvinga någon att vara posetivt, men att alla går så mycket lättare om man är det.
Ändå blir man förbannad på vissa som inte tänker posetivt, när slutsignalen för tredje period löd, så sa en utav våra lirare "Jag sa ju att vi skulle förlora", jag hade bara lust att ta personen och slänga iväg honom någonstans långt bort, där han kunde muttra för sig själv.
Alltså, folk som är negativa stör mig så hårt, visst om man är deppig om ens tjej/kille gjort slut eller om någon nära/kär har dött, så har man anledning till att vara deppig. Men att säga redan innan match att man kommer förlora, det skulle jag aldrig säga, och då kommer det positiva in och jag blir alltmer taggad.
Men nu har det hänt, att alla är så negativa...att jag inte orkar vara positiv mer, det går inte!
Skitsamma, jag försöker varje träning att vara positiv och glad, Matcherna lika så. Men efter matchen, som jag tyckte att jag spelade mycket bra, så fick jag ett visst självförtroende...kanske det är dags att byta lag, men till vilket i så fall?
Det blir ju hur som helst långt att åka och vill jag verkligen sattsa hårt på innebandyn eller ska jag bara köra för nöjesskull? Jag vill i alla fall inte lägga av med den, för det är verkligen jätteroligt, ni som inte testat än, ta en klubba och börja jonglera lite med bollen, ni kommer upptäcka att det är skitroligt och att ni säkert vill börja i något lag :).
Aja, jag tänker exakt hela tiden...Att vara eller inte vara? Det är det som är frågan. (Positiv eller negativ). men försker som sagt att vara hur glad och snäll som helst, och testa, det går även för de som är deppiga...tänk positivt :)!!! Jag lovar, man mår så mycket bättre.
En annan sak, jag har bytt ut kepsen mot något, vad kan det vara? Det får ni se sen i skolan ;).
Nu är jag jättetrött, måste sova....Godnatt och sovsött på er alla :).
Men grejen är den att jag orkar inte vara positiv längre, jämt när vi möter ett lag, så låter det jämt som om vi ska förlora hela skiten, jag menar, då är vi slagna på förhand...jag har försökt att vara positiv i 5 (nästan 6 år tror jag att jag har spelat), och den atityden, den negativa och gråa känslan fanns hos många, men inte mig. Så på våran träning i torsdags tog jag intivativet och ställde mig upp framför alla andra och vråla ut allt negativt jag fått i alla åren som jag lirat, jag skrek ut hela mitt register, "detta jäkla lag, denna jäkla negativitet, det måste bli bättre, tänk positivt etc...alla tog nog till sig det, hoppas jag. Efter det såg man effekt, alla spelade bra och sa till sig själva att vara positiv, nu är det ju så att jag inte vill tvinga någon att vara posetivt, men att alla går så mycket lättare om man är det.
Ändå blir man förbannad på vissa som inte tänker posetivt, när slutsignalen för tredje period löd, så sa en utav våra lirare "Jag sa ju att vi skulle förlora", jag hade bara lust att ta personen och slänga iväg honom någonstans långt bort, där han kunde muttra för sig själv.
Alltså, folk som är negativa stör mig så hårt, visst om man är deppig om ens tjej/kille gjort slut eller om någon nära/kär har dött, så har man anledning till att vara deppig. Men att säga redan innan match att man kommer förlora, det skulle jag aldrig säga, och då kommer det positiva in och jag blir alltmer taggad.
Men nu har det hänt, att alla är så negativa...att jag inte orkar vara positiv mer, det går inte!
Skitsamma, jag försöker varje träning att vara positiv och glad, Matcherna lika så. Men efter matchen, som jag tyckte att jag spelade mycket bra, så fick jag ett visst självförtroende...kanske det är dags att byta lag, men till vilket i så fall?
Det blir ju hur som helst långt att åka och vill jag verkligen sattsa hårt på innebandyn eller ska jag bara köra för nöjesskull? Jag vill i alla fall inte lägga av med den, för det är verkligen jätteroligt, ni som inte testat än, ta en klubba och börja jonglera lite med bollen, ni kommer upptäcka att det är skitroligt och att ni säkert vill börja i något lag :).
Aja, jag tänker exakt hela tiden...Att vara eller inte vara? Det är det som är frågan. (Positiv eller negativ). men försker som sagt att vara hur glad och snäll som helst, och testa, det går även för de som är deppiga...tänk positivt :)!!! Jag lovar, man mår så mycket bättre.
En annan sak, jag har bytt ut kepsen mot något, vad kan det vara? Det får ni se sen i skolan ;).
Nu är jag jättetrött, måste sova....Godnatt och sovsött på er alla :).
Kommentarer
Trackback
